Hansta, Tillinge

Åsunda härads laga höstting 1858

Under häradstinget inlämnades en bouppteckning efter kyrkvärden Erik Larsson i Hansta, som avlidit den 10 augusti. Tillförordnade kronofogden C L Otter hjälpte nu änkan efter statdrängen Lars Larsson i Hansta att bevaka sin rätt enligt kyrkvärdens testamente, som lydde som följer:

 

"den dan allvise Guden kallar mig Hedan i min långvariga sjukdom så lämnar jag ............... och fri vilja statdrängen Lars Larsson med hustru och barn skall hava husrum så länge man och hustru lever där dom nu för närvarande vistas samt täppan däromkring bostaden så länge mannen lever, sedan Lars Larsson bliver oförmögen att arbeta vid gården skall han hava så mycket jord antingen vid Hansta eller Wreta hemman så att han kan så 16 kappar Råg årligen och därav skörda till sitt uppehälle så länge han lever. Skulle hans hustru leva efter honom och så länge hon änka är, skall hon hava 16 kappar Råg och 16 kappar korn och sätta ½ tunna potatis årligen, ifrån Wreta hemman. Efter Lars Larssons död skall täppan som förr nämnt äro tillfalla Hemmanet utom att något stycke ikring stugan som änkan får begagna till sitt behov ........

Hansta och Tillinge den 15 mars 1854.

Erik Larsson"

 

Häradsrätten beslöt, efter att ha lyssnat på uppläsningen av testamentet, att

"testamentet bör medelst den företedda avskriften delgivas Erik Larssons närmaste arvingar, som äger tid av natt och år, efter av testamentet ha visligen erhållen del, än detsamma i laga ordning klandra, å händelse de därtill finna sig befogade".

 

 

Lars Larsson (född 1806) hade kommit till Tillinge 1827 från Romfartuna. Efter några år i Vappa flyttade han 1832 till Hansta som statdräng åt Erik Larsson och hans hustru. Lars gifte sig med Maja Stina Jansdotter (född 1813 i Myrby, Tillinge). De fick barnen Johanna Chatarina 1836, Christina Sofia 1839, Lars Johan 1843, Matilda Josefina 1846, Juliana Margareta 1849 och Carl Julianus 1853. Den 15 mars 1857 dog Lars Larsson av bröstsjuka, 51 år gammal, och lämnade sin hustru med 4 hemmavarande barn och 2 utflugna (samt troligen ett "oäkta" barn fött före äktenskapet på annan ort).

Husbonden Erik Larsson tog livet av sig ett och ett halv år senare, i augusti 1858, genom att dränka sig. Hans efterlämnade fru men troligen inga egna barn, däremot hade två brorsbarn bott hos dem. Anmärkningsvärt är att Lars Larsson stannade i 25 år hos samma husbonde - statarna var ju annars kända för att ofta byta plats för att försöka få det bättre. Av det och av testamentet ovan kan man nog dra slutsatsen att Lars och hans husbondsfolk hade ett ovanligt och gott förhållande!   

Erik Larssons änka blev fördelshjon på gården, dvs satt "på undantag" tills hon dog 1869.

Maja-Stina Jansdotter står senare skriven som backstuguhjon på Hansta ägor, där hon bodde fram till sin död av "slag och ålderdom" den 4 januari 1895.

 

 

Tillbaka